Betakaroten är ett färgämne som bland annat triggar hudens förmåga att bli brun. Det är ett naturpreparat som finns naturligt inom växtriket. Rent kemiskt är det också ett förstadium till det livsviktiga A-vitaminet.
Bakgrund
Betakaroten är antioxidanter som finns helt naturligt i bland annat morötter och grönkål. Dessa antioxidanter kallas för karotenoider och omvandlas i kroppen till A-vitamin. Som den antioxidant ämnet är hjälper A-vitamin kroppen att skydda sig mot yttre hot, i det här fallet solens strålar. Skyddet består i att betakaroten stimulerar produktionen av nya hudceller och dess produktion av melanin.
Effekt
När betakaroten äts i stora mängder lagras det i hudens fettlager. Då betakarotenet i sig är mjukt bruntonat, blir också huden bruntonad. Betakarotenet hjälper dessutom kroppens hudceller att producera det skydd mot solen, melanin, som vi ser som en solbränna. När solen träffar huden blir således huden brunare. Ännu bättre effekt ges om betakarotenet kombineras med E-vitamin.
Gul av för mycket
För mycket betakaroten kan däremot göra att huden ser gul och nästan sjuk ut. Färgen påminner väldigt mycket om morötternas naturliga färg, vilket också skiner igenom om ansamlingen av betakaroten i underhuden blir för stor.
Övriga egenskaper
Betakaroten finns naturligt i grönsaker och är inte giftigt på något sätt. Då betakaroten bildar det livsviktiga A-vitaminet i kroppen är det också en nödvändig ingrediens i vår kost. Finessen med betakaroten är att det förutom triggar det naturliga skyddet mot solen även kan lagras i kroppen och enbart bildar A-vitamin när kroppen signalerar att det behövs.
A-vitamin är bland annat bra för tillväxten, synen och slemhinnorna. Vitaminet i sig kan nämligen bli skadligt i för stora doser, vilket inga studier visar att betakaroten kan göra. Som oxidant hjälper betakaroten även till att skydda kroppen mot skador på cellerna och åldrandets effekt.
För stort intag
Däremot kan ett väldigt stort intag av betakaroten påverka kroppen på olika sätt. En ökad cancerrisk kan finnas för vissa personer, bland annat för rökare. Det har funnits en myt om att betakaroten skulle minska risken för cancer hos rökare, men det är enligt senare studier snarare tvärtom.
Det finns heller inga utförliga studier över vad som händer med kroppen i övrigt om den under en längre tid får i sig stora mängder betakaroten. Det går därför inte utesluta att det kan finnas andra negativa bieffekter vid stadigt och extensivt bruk. Betakaroten bör därför, liksom alla tillskott, tas med måtta.